Men inte bara att lusten inte riktigt infunnit sig, jag vet inte heller hur privat man kan vara såhär på en öppen blogg. Nu är jag visserligen ganska anonym, men hur mycket av sitt innersta kan man egentligen blotta? Det är nämligen så att jag oftast håller saker och ting inom mig och det är därför det trots allt är så skönt att skriva av sig, det var ju därför jag startade den här bloggen.
En annan sak till varför jag inte haft någon ork, är att jag har varit sjukskriven under tre veckor. Sömnsvårigheter och ångest ledde till en ohållbar situation i kombination med arbete och jag beslutade för att träffa en läkare. Det gick väl kanske inte så som jag hade tänkt från början och av någon anledning pratade vi mycket om mitt jobb, för det var det som var på tapeten just då. Och läkaren uppfattade det som att jag helt enkelt inte trivdes på jobbet och jag kände mig förminskad till att bara vara lat. Försökte uttrycka detta vid ett senare tillfälle, men vet inte om det gick så bra.
Jag har så många ouppklarade grejer som hela tiden finns i bakgrunden. Jag liksom pressar ner och sopar under mattan och det är ju självklart att det inte fungerar i längden. Tanken var att jag skulle börja träffa en kurator, men i och med att det känns "okej" just nu, så pallar jag inte ta tag i det... förmodligen är jag tillbaka på ruta ett inom en snar framtid igen, men, det får jag ta då. Just nu har jag så mycket jag ser fram emot och vill helst inte låta något tynga ner mig. Det är ett nytt år, men nya möjligheter och en bra tid för en nystart. Det låter likadant samma år, jag vet, men det HÄR året ska bli det bästa hittills.
