Lite tankar såhär en onsdagsmorgon.

Jag vill gärna tro att jag är väldigt jordnära och trygg i mig själv. Att jag vet vem jag är, vad jag har och vart jag står i mitt liv. Att jag liksom inte blir berörd av människor som snackar skit och som försöker trycka ner en. Men, det är inte riktigt så. Jag vill verkligen bejaka alla mina sidor, hela min personlighet - allting som gör mig till mig, men ibland så är det ganska svårt. Det händer att jag häver ur mig grejer som kanske inte alltid känns helrätt efteråt, detta gör mig såklart mänsklig, men det är inte särskilt ofta som sådana drag är särskilt populära.

Jag blir ganska lätt bli provocerad av saker och ting jag läser. Jag är nämligen så oerhört trött på människor som hetsar till konsumtion (oftast indirekt) och då tänker jag nu främst på bloggare. Det shoppas och konsumeras varje dag, hela tiden och det verkar finnas en sådan total omedvetenhet om omvärlden att jag blir alldeles matt. Jag begär inte att alla dagligen och konstant ska tänka på hur deras beslut påverkar miljön, klimatet, djur och medmänniskor, men jag förstår inte hur man inte kan tänka på det alls.

Självklart känner jag inte några av dessa människor och vet ju inte egentligen hur de resonerar, allt jag kan göra är att bilda en uppfattning om dem utifrån deras blogg och det de väljer att visa upp. Mindre bloggare upplever jag som mer "på riktigt", medan de större har blivit som någon typ av varumärke, de säljer sig själva på något sätt och därför måste de upprätthålla en särskild fasad. Och kanske är det på grund av det som många inte vågar ha en åsikt, för då kan de tappa läsare och därmed inkomst.

Jag är själv väldigt medveten om hur jag lever mitt liv, då tänker jag på saker som hur jag handlar, vart jag handlar och framförallt vad jag handlar. För mig är det så oerhört viktigt att faktiskt veta hur maten på min tallrik hamnade där och vad hud- och hårdvårdsprodukter faktiskt består av. Och när jag stöter på människor som inte bara inte vet utan som faktiskt inte vill veta, som inte bryr sig, då går något inom mig sönder. Människor har naturligtvis rätt att ha vilken livsstil de vill, men till vilken kostnad? Jag anser att det är vårt ansvar att veta och att vilja veta vad som händer runt omkring oss och hur man som individ kan försöka påverka och göra vår omvärld lite, lite bättre. Det låter sjukt klyschigt, jag vet, men att klä sig i mössor med en pälsboll på, bara för att det är mode och sedan blunda för vad den där pälsbiten kommer ifrån, det finns inte i min värld. Och att till exempel äta kött är inget fel i sig, jag tycker också att kött är väldigt gott, men kan man äta det med rent samvete när köttindustrin ser ut som den gör? Kan man kanske avstå från kött två gånger om dagen och välja vegetariskt ett par gånger i veckan istället?

Förstår ni hur jag resonerar? Jag är absolut ingen Moder Theresa och jag har varit ganska omedveten under en lång tid själv, tills jag valde att inte vara det. Det kan vara sjukt jobbigt ibland, men oftast känns det bara jävligt bra att veta att man försöker göra vad man kan, om vi nu ska nyttja djur och natur så kan vi i alla fall försöka ge något tillbaka, återvinning eller vad tusan som helst.